Det var tisdag,en ny dag och en ny vecka hade kommit.Jag hade just haft lunch hemma.Och sedan gått ut och gått med min lilla ulltuss i snöblasket.
Det var kallt och eländigt ute.Snön låg fortfarande kvar på vissa ställen på marken.Den eviga vintern,tänkte jag,skulle det aldrig bli vår någon gång.Man ville helst inte gå ut.Men ibland var man tvungen.

Så jag slängde på mig jackan och kängorna, kramade om min lilla ulltuss och kliade henne bakom dom svarta små öronen och sedan gick jag ut i kylan.
Och for iväg med min lilla vita bil till syateljen.
Där var det tyst och lungt idag.Man kunde visserligen höra en och annan bil.Men annars var det även lungt där ute med,som alltid i den här lilla byn såhär års.Allt låg vilandes.Allt låg i träda och väntade på våren.Som kröp sig sakta närmare.Och dagarna blev allt längre och längre.Och när dagen sedan led mot sitt slut hade jag sytt klart min vetekudde.Och då kom solen och lös upp världen en liten stund.Men sedan slocknade den åter...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var maj och solen sken. Det var mig Seraphim Lindhey som han med stort H sprang efter,den dagen då jag skulle till Ica och handla. Eftersom det var en så varm och skön dag bestämde jag mig för att låta bilen stå och gick i stället. Jag Serap...

Det var en kväll kring Advent. Åter tusen ljus hade tänts. Snön låg vit på var tall, och gnistrade kall. Alla människor sov. Och alla barn väntade på sitt Jullov. Tomten satt någonstans, i ett litet kök och åt sin tomtegröt. Han hade många pak...

Tänk om världen kunde vara lika oskyldig och vit som lilla ulltussen min,tänkte jag i min ensamhet,där jag låg bredvid henne. Men livet är inte lätt alla gånger min vän,tänkte jag. Livet är en ständig strid av överlevnad och att leva. Att ta sig...

Rännstensungen Gustav ?Gurra? bagaren var en liten och satt man i sina bästa år runt femtio. Liten och småbutter var han. Och som alltid var noga med att var sak hade sin plats och rätt skulle vara rätt. Trots att Gurra bara var en enkel bagare ...

När morgonen vaknade och fick liv.Vaknade även jag och ulltussen.Mitt huvud var tungt.Kanske berodde det på att sömnen hade varit extra djup den här natten.Vi låg och pratade med varandra som alltid innan vi klev upp.Ulltussen brukade alltid berätta...