Jag hade en liten vän en gång.
Det var en mycket liten mus.
Som var kväll ville leva bus.
Han kröp under min säng.
För där var det lätt terräng.
Sen på natten kom den spräckliga katten.
Som försökte att få fatt den.
Men det gick inte så bra.
Äsch nu får det va ! Sa den spräckliga katten.

Men så plötsligt en kväll när hon inte var berädd.
Stod musen klädd,i svart kostym.
Och i fickan stack det upp en vit plym.

Varför är Du nu plötsligt så fin.
Med en sådan glad min.Frågade katten.

Det är för att jag ska träffa min mäfinfjälla och vi ska gå på stadens fina operakälla,sa musen.
Och vände på klacken.
Där stod nu den förvånade katten.Och hade inte förstått ett skvatt än!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var maj och solen sken. Det var mig Seraphim Lindhey som han med stort H sprang efter,den dagen då jag skulle till Ica och handla. Eftersom det var en så varm och skön dag bestämde jag mig för att låta bilen stå och gick i stället. Jag Serap...

Det var en kväll kring Advent. Åter tusen ljus hade tänts. Snön låg vit på var tall, och gnistrade kall. Alla människor sov. Och alla barn väntade på sitt Jullov. Tomten satt någonstans, i ett litet kök och åt sin tomtegröt. Han hade många pak...

Tänk om världen kunde vara lika oskyldig och vit som lilla ulltussen min,tänkte jag i min ensamhet,där jag låg bredvid henne. Men livet är inte lätt alla gånger min vän,tänkte jag. Livet är en ständig strid av överlevnad och att leva. Att ta sig...

Rännstensungen Gustav ?Gurra? bagaren var en liten och satt man i sina bästa år runt femtio. Liten och småbutter var han. Och som alltid var noga med att var sak hade sin plats och rätt skulle vara rätt. Trots att Gurra bara var en enkel bagare ...

När morgonen vaknade och fick liv.Vaknade även jag och ulltussen.Mitt huvud var tungt.Kanske berodde det på att sömnen hade varit extra djup den här natten.Vi låg och pratade med varandra som alltid innan vi klev upp.Ulltussen brukade alltid berätta...